Knyta in bebisen i sjal – är det verkligen värt det?

Att bära i sjal blir populärare för varje dag. Allt fler nyblivna mammor satsar på bekvämlighet. Men handlar det verkligen bara om komfort? Förutom ”fria händer” och enklare hushållsarbete ger det många andra fördelar att bära sin lilla i sjal.

För det första lever den lilla människan i nio månader i en ganska speciell miljö. Där är det trångt, varmt och mörkt, och ljuden är dämpade. Hur känns det för en bebis att vara inknuten i en sjal? Precis likadant! Man kan säga att den lilla i viss mån är avskärmad från omvärlden, som är okänd och främmande för en nyfödd. Men framför allt är hen nära mamma. Allt detta påminner om förhållandena i livmodern. Därför lugnar sig bebisar i sjal oftast, varvar ner snabbare och somnar. De känner sig trygga och nära – alltså lyckliga.

För det andra lär sig den nyfödda eller bebisen sin egen kroppsuppfattning. Det sker tack vare de proprioceptiva stimuli (djupsensibilitet) som sjalen ger. Receptorerna för rörelsesinnet sitter i muskler och senor. Systemet uppfattar tryck, sträckning och kroppsdelarnas läge i förhållande till varandra. En god integration av proprioceptiva stimuli är nödvändig för barnets sunda psykomotoriska utveckling.

Välj din sjal HÄR

Den tredje, lika viktiga fördelen med bärande är att det stöder en korrekt ställning i höftleder och ryggrad. Som föräldrar (allt mer medvetna på senare år) kan vi se till att barnets rörelseapparat utvecklas rätt. Höfter i ”grodställning” (M-position) – alltså med rätt grad av abduktion (cirka 60 grader hos en nyfödd, mot 90 grader när barnet växer), böjning (cirka 110 grader) och utåtrotation av benen – gör att lårbenshuvudet centreras i höftledsskålen. Det är oerhört viktigt för en sund skelettutveckling och för att förebygga höftledsdysplasi. Kom dock ihåg att avancerad dysplasi kräver specialistbehandling, oftast med ortopediska hjälpmedel. Vid minsta tvekan rekommenderas att du rådfrågar en specialistläkare och en barnfysioterapeut.

När det gäller bebisens ryggrad – ett barn i sjal ställs inte upp, trots den till synes upprätta positionen. Var inte orolig för det! Just därför kan man bära nyfödda och bebisar som ännu inte kan sitta själva i sjal. Den stora böjningen i höfterna, den rundade ryggen, det bakåtvinklade bäckenet och att vara ”inkrupen” mot förälderns kropp gör att barnet kan slappna av och inta en naturlig position. Små bebisar har ännu inte ryggradens fysiologiska kurvor (dubbel-S-formen). Hos dem är det normala en C-form – en kraftigt rundad ryggrad med svanskotan inrullad, alltså total kyfos. Halsryggens lordos börjar formas när barnet lyfter huvudet i magläge (ungefär vid 3–4 månader), bröstryggens kyfos när barnet rullar, sätter sig själv och kryper, och ländryggens lordos när barnet står och går själv.

Sjalen kan bidra till barnets sunda psykomotoriska utveckling – men bara om bebisen är rätt inknuten. Knytningen måste göras noggrant, barnet placeras rätt och sjalen dras åt ordentligt. Om du inte är säker på att du gör en knytning rätt är det viktigt att rådfråga en bärkonsult eller fysioterapeut.

författare: Katarzyna Kabuła IG: @fit_physio_active